Kalmar läns masugnar

Processen på 1600-1700- och 1800-talet

F O R S K N I N G   K R I N G   J Ä R N H A N T E R I N G E N   I   K A L M A R   L Ä N 

Äldre tiders järnhantering i Kalmar län har inventerats och redovisats i flera omgångar. Särskilt kan nämnas John Nihléns arbeten på 1930-talet. I dag finns hundratals platser, där järn tillverkats i blästerugnar, registrerade hos Kalmar läns museum.

Den bruksbaserade järnhanteringen
kan sägas börja i och med att de första masugnarna byggdes vid mitten av 1600-talet. För den perioden har det länge saknats en sammanfattande beskrivning. Det finns viserligen en rad påkostade bruksmonografier, som kommit ut i samband med olika jubiléer, men dessa håller sig av naturliga skäl inom det egna företaget. Det finns andra rapporter, som är skrivna av kvalificerade författare, men som har brister i historiska fakta och i beskrivning av tekniken. De bygger i många fall på muntliga traditioner och hörsägner utan att författaren har studerat källmaterialet.

Den första djupgående sammanfattningen om den bruksbaserade järnhanteringen i Kalmar län är en avhandling som kom ut våren 2000. Den ingick i projektet "Småländsk järnhantering under 1000 år", omfattande fyra böcker av skilda författare. Ledare för projektet var Professor Bengt Berglund, Chalmers Tekniska Högskola Göteborg. Klicka avsnittet Litteratur där den beskrivs närmare.

Verksamheten vid Hagelsrums masugn har beskrivits rapsodiskt under årens lopp i olika bygdeskildringar. År 2003 kom en bok av Bergsingenjör S-G Sporback med ambitionen att täcka både historia och teknik. Innehållet bygger på dokumenterat källmaterial och redovisar flera tidigare okända fakta. Boken ger svar på flera frågor, exempelvis följande:


Varför byggde Storebro Bruk en masugn just i Hagelsrum utanför Målilla?
Vilka konflikter skapade detta med konkurrenter, markägare och andra?
Vilka har varit ägare och varför gick det så dåligt för vissa?
Hur gick arbetet till vid en sjömalmsmasugn på 1800-talet?
Varifrån togs råvarorna och var hamnade de färdiga produkterna?
Hur var arbetet organiserat och har det funnits vallonsmeder i Småland?


Underlaget kommer till största delen från arkiven vid Storebro Bruk och Rosenfors Bruk samt Landsarkivet i Vadstena och Riksarkivet i Stockholm. Klicka avsnittet Litteratur för att få veta mer om boken.


Masugnar i Kalmar län

U P P B Y G G N A D   A V   J Ä R N H A N T E R I N G E N   I   K A L M A R   L Ä N 

Den första gruppen masugnar, som anlades under 1600-talet låg i den nordöstra delen av länet. Järnbruken i Överum, Ankarsrum, Ed och Falsterbo grundades på förhoppningen om fyndigheter av järnmalm i regionen. Det visade sig snart att de lokala fyndigheterna inte räckte. Malm fick därför köpas från bland annat Utö och Sjösa gruvor i Södermanland.

Den andra gruppen masugnar, som anlades under tiden 1725-1760, låg längre söderut och längre in i landet. Som exempel kan nämnas Sporrbacka, Storebro, Pauliström och Hagelsrum. Här var vägförbindelserna med kusten och hamnarna både långa och besvärliga. Tillverkningen grundades därför på att det fanns sjömalm i de många sjöarna i området. Det fanns också orörda skogar för tillverkning av träkol samt lämpliga vattenfall för drift av blåsbälgarna. Även flussmedlen kalksten och grönsten fanns på nära håll. Även sjömalmsmasugnarna använde tidvis bergmalm. Sporrbacka och ytterligare tre järnbruk hade till och med egna gruvschakt i Stenebo gruvor i Ukna socken, nuvarande Västerviks kommun, i norra Kalmar län.


På de 18 platser där det funnits masugnar är det bara i Hagelsrum som man fortfarande kan se hur den sista masugnen såg ut. På de andra platserna finns bara rester av husgrunder eller ingenting. Klicka på namnet på en masugn i nedanstående tabell så visas en översiktlig karta var man kan börja sökandet. Tabellen börjar från norr och går söderut.


Masugn   Socken  Kommun  Privilegium 
1. Forsaström   Gärdserum  Åtvidaberg  1725 
2. Skårsjö   Tryserum  Valdemarsvik  1754 
3. Ed   Västra Ed  Västervik  1670 
4. Överum   Lofta  Västervik  1655 
5. Sporrbacka   Locknevi  Vimmerby  1735 
6. Ankarsrum   Hallingeberg  Västervik  1655 
7. Rumhult   Hjorted  Västervik  1690 
8. Falsterbo   Hjorted  Västervik  1670 
9. Tovehult   Gladhammar  Västervik  1698 
10. Bolhult   Hjorted  Västervik  1721 
11. Storebro   Vimmerby  Vimmerby  1736 
12. Pauliström   Karlstorp  Vetlanda  1726 
13. Hagelsrum   Målilla  Hultsfred  1748 
14. Vrånganäs   Gårdveda  Hultsfred  1748 
15. Fågelfors   Högsby  Högsby  1744 
16. Hornsö   Långemåla  Högsby  1760 
17. Orrefors   Hälleberga  Nybro  1726 
18. Flerohopp   Madesjö  Nybro  1725 


Forsaström och Skårsjö tillhör i dag Östergötlands län och Pauliström tillhör Jönköpings län. Orrefors låg under järnbrukstiden i Kronobergs län.
Varje masugn märkte sitt tackjärn med ett inregistrerat varumärke, den så kallade tackjärnsstämpeln. Märkningen var nödvändig för att kunna skilja tackjärn från olika tillverkare. De behövdes också vid myndigheternas kontroll av tillverkningen och vid indrivning av skatten.


N E D L Ä G G N I N G S P E R I O D E N 

Vid mitten av 1800-talet inleddes en genomgripande omvandling av den svenska järnhanteringen. Det skedde i stor skala en övergång hantverk till storindustri. Grovt sett kan man se tre utvecklingslinjer för de orter i länet där det fanns en masugn.


Exempel på tackjärnsstämplar från Kalmar län

Två företag, Ankarsrums Bruk och Överums Bruk, fortsatte med verksamheter som till stor del baserades på järn och stål. Ankarsrum är i dag inriktat mot lättare industri. Överum är en känd tillverkare av lantbruksmaskiner.
Sju företag gick över till verksamhet där främst företagets innehav av skog eller vattenkraft kunde nyttjas. Detta gjorde att både företaget och orten levde vidare. Till den gruppen kan man räkna Ed, Flerohopp, Forsaström, Fågelfors, Orrefors, Pauliström och Storebro.
De återstående nio platserna hade ingen framtid som industriorter utan gick tillbaka när masugnen lades ner. Detta hände med Bolhult, Falsterbo, Hagelsrum, Hornsö, Rumhult, Skårsjö, Sporrbacka, Tovehult och Vrånganäs.


'''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''
--- (F)errare humanum est ---


 

Hagelsrums Hochofen